Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

Titel: Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sverigesstatliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppetvarumärke.Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson.Handledare: Magnus Fredriksson.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: Vårterminen 2011.Antal ord: 15 580 ord.Nyckelord: Varumärke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektorSyfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke.Metod: Vi har i vårt examensarbete valt att basera undersökningen på en kvantitativ innehållsanalys.Material: Materialet i undersökningen består av varumärkesrelaterade dokument som begärts in från 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna.Huvudresultat: Våra huvudresultat pekar på att endast en tredjedel av våra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingår i ett komplett varumärke. Vi kom framtill att de dokument som bäst påvisar varumärkets essens varkommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrågade förvaltningsmyndigheternavisade sig ha kommunikationsdokument,men endast 72 % av dessa dokument påvisade ett komplett varumärke. I förhållande till detta och i jämförande syfte,undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade både kommunikationsdokument som påvisade ett komplett varumärke och en visuell profilmanual.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Syftet med uppsatsen är att utveckla och utvärdera en alternativ modell för hyressättning av statliga ändamålsfastigheter. Arbetet är avgränsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa är Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..

SammanfattningTitel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).

Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.

De svenska statliga vattenkraftsprojekten i början av 1900-talet speglar en förhoppning om ett starkt industriellt Sverige något som tidigare forskning har påpekat. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka relationen mellan statliga tekniksatsningar och föreställningar om nationen. Jag vill belysa att det är viktigt att sätta sådana projekt i relation till föreställningar om vad som är bra och eftersträvansvärt, riskfyllt och hotfullt för nationen. Begreppet sociotechnical imaginaries (sociotekniska föreställningar) relaterar den ?kollektivt föreställda idén? om nationen till teknikutveckling, där tekniken ofta representerar verktyg för att nå den eftersträvade visionen.